Vår värld står idag inför flera utmaningar. Klimatförändringar påverkar såväl miljön som människors liv och leder till ökade konflikter, migration och ojämlikhet. Skolan spelar en viktig roll för att vi ska kunna hantera dessa utmaningar och på så vis forma ett hållbart samhälle, med god hälsa, livskvalité och jämlikhet.

Undervisningen i skolan behöver stötta barn och elever att utveckla kunskaper om hur vi kan förstå och lösa svåra problem, men också hur vi kan agera för att skapa en mer hållbar värld – både nu och i framtiden. Det handlar alltså om att elever inte bara ska lära sig om hållbar utveckling utan också lära för hållbar utveckling. Hur skolor fungerar och arbetar med hållbarhetsfrågor kan dock se olika ut. Vårt projekt Skolorganisering för hållbar utveckling fokuserar på hur lärande för hållbar utveckling organiseras på olika typer av skolor: hur arbetar rektor och lärare och hur lär sig elever att hantera svåra frågor och komplexa problem i klassrummet?

Genom tidigare forskning vet vi att skolor som är framgångsrika när det kommer till att lära för hållbar utveckling fokuserar på helhet, det vill säga att hållbarhet är något som hela skolan arbetar med (en ”whole-school approach”) och där rektor tydligt leder arbetet framåt. Dessutom samarbetar lärare för att synliggöra att hållbar utveckling hänger samman med samtliga ämnen i skolan. Andra viktiga aspekter för att elever ska lära för hållbar utveckling är att skolor samarbetar med organisationer, företag och kommuner men också att elever får vara delaktiga och påverka undervisningen och att de frågor som tas upp ligger nära deras egen vardag och verklighet.

I projektet intervjuar vi rektorer, lärare och elever och kommer också observera undervisning då vi vill visa hur skolor arbetar med hållbarhetsfrågor, både i och utanför klassrummet. Vi har inte valt ut skolor som arbetar med hållbarhet på ett ”särskilt” vis. De skolor som deltar i studien drivs snarare på olika sätt: friskolekoncern, stiftelseform och kommunal gymnasieskola. Vi är alltså intresserade av hur olika skolor organiserar sitt arbete med hållbarhetsfrågor och hur detta påverkar undervisning och elevers lärande.

Vi vill också särskilt lyfta fram undervisningens roll. Skolverket påpekar till exempel att det i många fall saknas kunskap om hur undervisning för hållbar utveckling faktiskt ser ut. Därför vill vi rikta in oss på hur skolor arbetar för att stimulera elevers vilja att agera, tänka kritiskt och fatta självständiga beslut. Hur ser undervisning som tar upp svåra frågor och komplicerade problem ut (sk. ”wicked problems”)? Hur påverkas undervisningen av det faktum att skolor drivs och fungerar på olika sätt?

Projektet är praktiknära, vilket betyder att det vi försöker fånga är hur skolor ser ut och fungerar, samt hur detta påverkar undervisningen och hur vi kan lära av det arbete som pågår på skolorna. På så vis kan vi skapa mer kunskap om hur lärande för hållbar utveckling hänger samman med skolans samtliga ämnen och med samhället i stort. Det är också just detta som hållbar utveckling handlar om: att se hur delar kan sammanfogas till en helhet och där fokus på sammanhang bidrar till att skapa en värld där vi tillsammans hanterar utmaningar och hittar svar på svåra frågor.

Lina Grundberg, Mathias Zannakis, Björn Harström, Helena Gregorc Lööv
Avdelningen för utbildningsvetenskap och språk, Högskolan Väst