Kim 12 år har en intellektuell funktionsnedsättning. Kim går i 6:an och där finns kamrater men på fritiden finns ingen kompis. Kims klasskamrat är på korttids varannan helg och Kims föräldrar bestämmer sig för att ta reda på om Kim kan få vara där också. De ansöker därför hos kommunen om LSS-insatsen korttidsvistelse. Kim förstår inte riktigt varför de måste träffa en tant som ställer svåra frågor – och främst till mamma…

Kim som har en intellektuell funktionsnedsättning har kompisar i skolan men på fritiden är det oftast ensamt. Kims föräldrar tar reda på om Kim kan få vara på korttids och ansöker hos kommunen om LSS-insatsen korttidsvistelse. Kim och mamma träffar en socialsekreterare. Kim förstår inte riktigt varför de ska träffas, det ställs svåra frågor och det är mest mamma som pratar. Det enda Kim svarar på är frågor om vad som är roligt att göra efter skolan och hur det är med kamrater.

Så här ska det inte vara för barn som Kim. Sedan Barnkonventionen blev lag i Sverige 2020 ska alla professionella veta att barn har rätt att vara delaktiga när någonting handlar om dem själva. Alla barn ska ha möjlighet att förstå, att få säga vad de tycker och bli lyssnade på. Forskning visar att om barnet får var delaktig i den utredningsprocessen som ligger till grund för att de får stöd så kan de sen dra bättre nytta av insatserna. Barn med funktionsnedsättning kan behöva stöd hela livet och det är det bra att tidigt i livet få prata för sig själv.

LSS är en förkortning av Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade och tanken är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra med stöd av en eller flera insatser (SFS, 1993:387). Många av de barn som är aktuella för LSS kan ha svårigheter att kommunicera med vanligt tal och kan dra nytta av Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, i mötet med myndigheter. AKK är allt som ersätter eller kompletterar vanligt tal, allt från gester till bilder eller särskilda metoder.

En forskargrupp har därför under 3 års tid arbetat med projektet ”Barns delaktighet i utredningsprocessen LSS”. För att ta reda på mer om hur barn kan göras delaktiga har de genomfört intervjuer med både socialsekreterare och med barn och deras föräldrar. Barnen i studien blev intervjuade med hjälp av metoden Samtalsmatta som innebär att barnet kunde svara på forskarnas frågor om vad de vill och tycker genom att lägga bilder.

Resultatet visade att socialsekreterare vet om att det finns flera olika AKK-metoder och de tycker att barn ska vara delaktiga. Men, de tycker det är svårt, de är rädda att göra fel och är oroliga att de ska förolämpa barn genom att använda fel metod. Barn vill få information innan de träffar socialsekreteraren så att de kan förbereda sig hemma tillsammans med föräldrarna. Barnen vill gärna få svara på frågor men vill ändå ha en förälder med sig. Föräldrarna tycker att de behöver vara med under utredningsmöten.

Efter studien arbetade därför forskargruppen fram ett illustrativt och barnvänligt informationsbrev som kan skickas hem till barnet innan de har ett möte. I det finns det enkla frågor om hur barnet vill ha det när det träffar socialsekreteraren. Forskargruppen har också tagit fram ett enkelt bildstödmaterial som socialsekreterare kan använda så att de kan pek-prata med barn som behöver stöd att förstå och/eller stöd att berätta med vanligt tal. Materialet är framtaget i samarbete med DART – specialenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet i Göteborg.

Här du ladda ner materialet eller läsa mer om projektet https://www.hv.se/LSS

Martin Molin, professor och projektansvarig

Elisabet Björquist, universitetslektor och forskare

Stina Persson, universitetsadjunkt och forskarassistent