Vad kan kognitionsvetenskapen lära lärare och lärarutbildare? Jag vill i detta inlägg presentera undervisningsstrategier jag upptäckt via kognitionsvetenskap. Dessa har jag funnit värdefulla både som något att undervisa blivande lärare om, men även som något som jag anser förbättrar min egen undervisning. Om vi lärarutbildare skall vara trovärdiga i vår undervisning omundervisning så måste vi leva som vi lär.
Det finns en politisk styrning mot att ta in mer kognitionsvetenskap på lärarutbildningarna. Vad skulle sådant innehåll kunna vara? Den kognitionsvetenskapliga forskningen har lyft fram en mängd teorier och empiriska resultat om lärande som tycks mig vara relevant för oss som lärarutbildare och lärare. Den forskning jag funnit har framför allt handlat om minne, uppmärksamhet och förståelse, men ett annat relevant område är till exempel forskning angående motivation. Jag tänkte exemplifiera denna sorts forskning med två relativt välbeforskade teorier om lärande som tämligen enkelt låter sig omvandlas till undervisningsstrategier: återkallningslärande och fördelad inlärning.
Återkallningslärande, ibland kallad “testbaserat lärande”, handlar om att aktivt hämta information ur minnet (mer specifikt, långtidsminnet): alltså att försöka minnas sådant man hört, läst eller på annat sätt lagt på minnet. Detta kan göras på flera sätt, till exempel genom quiz eller genom att elever skriver ned allt de minns om ett ämne. Det som återkallats ur minnet blir sedan lättare att minnas vid ett senare tillfälle. Det handlar alltså om att skapa ett långvarigt lärande, snarare än att bara memorera något inför en examination. Återkallningslärande innebär att aktivt återkalla information från långtidsminnet, vilket inte är samma sak som att repetera genom att läsa materialet igen eller höra en lärare upprepa materialet. Det centrala är att eleven försöker minnas, snarare än att bara ta in informationen en gång till. En utmaning med denna metod är att den kan upplevas som jobbigare än att läsa i boken eller repetera på annat sätt. Trots detta visar studier att återkallningslärande leder till bättre och mer varaktigt lärande.
En annan strategi handlar om att jobba med fördelad inlärning. I stället för att koncentrera inlärningen till en kort period gynnar det elevernas minne om innehållet sprids ut över tid. Ett sätt att implementera detta är att planera uppgifter och övningar som återkommer till äldre moment, så att kunskap får fästa djupare. Motsatsen vore att “tenta av” ett ämne och sedan inte återvända till det. Ett konkret tips kan vara att ge läxor och repetitionsfrågor som också handlar om redan avslutade moment. Fördelad inlärning går utmärkt att kombinera med återkallningslärande.
Jag har själv börjat använda dessa, och andra, strategier i min undervisning på högskolan. Jag tror dock att vissa av dessa tekniker är lättare att tillämpa i grundskolan, inte minst i de lägre åldrarna. På högskole-/universitetsnivå har vi ofta bara studenterna under en kurs, eller under några moment i en kurs, vilket gör det svårare att implementera några av strategierna då dessa är mer inriktade mot ett långsiktigt lärande. Även om det går att dra nytta av dessa insikter så som lärarutbildningen är utformad idag, så anser jag att forskningen pekar mot behovet av att omvärdera hur vi organiserar våra kurser på lärarutbildningen.
I forskningssammanställningar lyfts många fler insikter om lärande och undervisning. Några av de undervisningsstrategier som lyfts inom denna forskning kan vara sådana som verksamma lärare redan gör, baserat på beprövad erfarenhet. Kognitionsvetenskapen ger dock undervisningen en vetenskaplig grund så att vi med större säkerhet kan säga vad som fungerar för ett visst syfte, men också genom att ge indikationer på varför det fungerar.
Kristoffer Sundberg, universitetslektor i utbildningsvetenskap
För den som vill läsa (eller lyssna) vidare rekommenderas följande:
“The learning scientists” podcast och blogg. (Podden är tillgänglig på de vanliga podcast-plattformarna.) https://www.learningscientists.org
Perry, T., Lea, R., Jørgensen, C. R., Cordingley, P., Shapiro, K., & Youdell, D. (2021). Cognitive science in the classroom. Education Endowment Foundation. https://educationendowmentfoundation.org.uk/education-evidence/evidence-reviews/cognitive-science-approaches-in-the-classroom
Weinstein, Y. & Sumeracki, M. (2019). Hur du får dina elever att lära sig: en visuell guide. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Lovell, O. (2020[2020]). Sweller’s Cognitive Load Theory in action. Melton, Woodbridge: John Catt Educational Ltd.