I Sverige har vi bestämt att barn har rätt till en meningsfull och trygg fritid, det är beslutat via lagar såsom barnkonventionen och skollagen och gäller i landets samtliga 290 kommuner. I min forskning som undersöker våld bland barn i fritidshem visar jag att barns rätt till trygghet kan se olika ut i olika fritidshem och kommuner.

Fritidshem, eller som vi ofta säger ”fritids”, är en verksamhet som 84 % av Sveriges barn i åldrarna 6-9 deltar i. Barn har rätt till fritids före och efter skola samt under lov då föräldrarna arbetar eller studerar. Ibland kan det också vara så att barn har eget behov av fritids som motiverar barnets deltagande i verksamheten. Men hur är det att som barn ”gå på fritids”? Det är något som jag intresserar mig för i min forskning. Barnrättsorganisationerna BRIS och Friends har rapporterat om att barn utsätts för och upplever våld under skoltiden. Innan skolan och efter skolan tar fritids vid, men det har saknats forskning om huruvida våld förekommer även där, och i så fall på vilket sätt.

I min forskning fick jag möjlighet att undersöka våld bland barn i två olika fritidshem. Våld kan exempelvis handla om att barn sparkar, slår, knuffar, hotar, talar på ett kränkande eller diskriminerande sätt. Jag ville försöka förstå hur våld kunde ta sig uttryck.

De två fritidshemmen organiserades på olika sätt och personalens förutsättningar för att skapa trygghet och trygga miljöer för barnen såg olika ut. I det ena fritidshemmet förekom våld återkommande bland barnen och personalen hade inte tid och möjlighet att hantera händelser som uppstod. Det var svårt för personalen att arbeta med rutiner och struktur. I det andra fritidshemmet förekom inte våld mer än vid några tillfällen vilket då hanterades av personalen genom samtal med barnen. Personalen beskrev hur de arbetade tillsammans med att skapa rutiner för trygghetsskapande.    

Sveriges 290 kommuner består av både de med god ekonomi, men också de som har sämre ekonomiska resurser. Kommunerna väljer att organisera fritidshemmen på många olika sätt, ibland värderade och prioriterade, ibland inte. Med dessa olika förutsättningar tycker jag att det är viktigt att diskutera hur arbetet på fritids påverkas. Personal och rektorer kan inte trolla utan får arbeta utifrån de förutsättningar som ges och försöka. göra det bästa utifrån rådande situation. Hur blir det då för barnen när det inte finns tillräckligt många vuxna som ser, hör och hanterar det våld som kan ske bland barnen? När barn skriker ”jävla fitta, jävla hora, jävla bög” eller sparkar, slår och spottar på varandra, då kränks barnens rättigheter till trygghet och skydd från våld.

Sveriges fritidshem har potential att göra skillnad för barn, att verka utjämnande för barns livsvillkor genom att erbjuda en meningsfull och trygg verksamhet där barn får stöd att utvecklas i relationer till andra. De samhällsutmaningar som vi nu möter i form av att barn används för att utföra kriminella handlingar visar också vikten av att samhället erbjuder barn en meningsfull fritid. Fritidshemmen är en viktig del av detta. Men det kräver likvärdighet med en god kvalitet i alla Sveriges fritidshem.

Det är dags för en förändring, för barnen. Den barnkonvention som vi valt att göra till lag här i Sverige behöver tas på allvar och den behöver omfatta alla barn, inte bara i text, utan också i varje barns vardag.     

Anna-Lena Borg

Doktor i barn- och ungdomsvetenskap, adjunkt vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Högskolan Väst

Källor

Borg, A-L. (2024). Trygga och otrygga platser: en etnografisk studie om våld och utsatthet bland barn i fritidshem. Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig för nedladdning: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/79894

BRIS årsrapport 2022. Våld, en del av barns vardag. Tillgänglig för nedladdning: https://www.bris.se/om-bris/publikationer/rapporter/

Friendsrapporten 2024. Mobbning och skolprestation. Tillgänglig för nedladdning: https://friends.se/uploads/2024/07/Friendsrapporten_2024_WEBB.pdf

Skolverket. (2024). Elever och personal i fritidshem, läsåret 2023/24. Tillgänglig för nedladdning: https://www.skolverket.se/getFile?file=12642

Sveriges kommuner och regioner. Fakta om kommuner och regioner. https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner.1022.html (Hämtat 240812)