Barn och Ungas rätt och rättigheter, Fritid, Övrigt, Skola

Vad ska jag göra? Var ska jag vara? -Landsbygdsungdomars tankar om jobb och plats

I dagens samhälle ställs höga krav på självständighet, flexibilitet och att göra strategiska val mellan oöverskådliga livsalternativ. Utbildnings- och karriärvägar formas i stor utsträckning av den sociala bakgrunden men uppfattas som att de mestadels kommer “inifrån” individen. Vad individen ska göra hänger också tätt samman med var hon vill vara.

Forskning om ungas övergångar till vuxenlivet har grundligt studerats genom stora kvantitativa studier där föräldrars sysselsättning och socioekonomiska bakgrund visat sig utgöra en central faktor bakom betyg, gymnasieval och högre utbildning. I min licentiatavhandling som publicerades under hösten 2023 lades fokus på att genom intervjuer undersöka hur åttondeklassare resonerar i valsituationer kopplade till framtida utbildnings- och yrkesval. Här återfanns en stor variation i vilka värderingar och överväganden som ungdomarna gav uttryck för. Det kunde handla om vilka egenskaper de uppfattade hos sig själva, vilka yrken som upplevdes som meningsfulla i relation till deras egen identitet, samt huruvida arbetet skulle kunna göra skillnad i ett större sammanhang. Mellan raderna figurerade också lön och status, men dessa tenderade att tonas ned då de inte uppfattades som socialt önskvärda ledstjärnor att basera sina livsval på.

Ungdomarna var medvetna om normer gällande yrkens kopplingar till biologiskt kön, men detta tog sig olika uttryck. Medan killarna associerade kön till egenskaper och intressen, beskrev tjejer i högre utsträckning kopplingen till yrken i termer av orättvisor, där kvinnor utsätts för olika hinder och diskriminerande strukturer. De var samtidigt måna om att poängtera hur detta gällde andra individer än dem själva, och att deras egna livsval inte skulle komma att påverkas. Yttre påverkan var över lag underrepresenterat i berättelserna om det egna jaget, trots att yrkesambitioner och planer ofta gick att koppla till det utvidgade familjenätverket. Livsbanor uppfattades främst som ett resultat av psykologiska dispositioner, där exempelvis betygsframgång och framtida karriär formulerades som något härrörande från individens vilja. Externa faktorer figurerade inte lika tydligt som förklaringsmodell till varför individer blir bra på något, varför de blir intresserade av något, eller varför vissa lyckas bättre än andra.

Föreställningar om framtiden var också avhängiga geografiska villkor. Flera ungdomar uttryckte sig klaustrofobiskt om den småort de vuxit upp i och såg fram emot att komma till en större stad mer fler möjligheter. Men också ungdomar i de mest rurala miljöer kunde orientera sig mot att stanna, trots dystra beskrivningar av hur landsbygden höll på att dö ut. I dessa fall fick rationella överväganden om arbetsalternativ stå åt sidan till förmån för en känslomässig anknytning och en identitet kopplad till det lokala. Det rörde sig inte bara om ungdomar med en långvarig historia av platsen, då även relativt nyanlända som bara hade varit i Sverige 2–3 år kunde uttrycka starka emotionella band till den rurala ort de hamnat i. Den lantliga idyllen porträtterades då som en motpol till den stressiga, bullriga och brottsdrabbade storstaden. Men det förekom också ambivalens. Det kunde handla om att vilja leva sin framtid i den lilla by man tillhörde, samtidigt som detta inte var kompatibelt med det yrke man drömde om. Framtiden upplevdes som att antingen jobba med det man vill och leva där man inte vill, eller att leva där man vill och jobba med det man inte vill. I dessa beskrivningar kunde ungdomen uppleva framtiden som en svår valsituation.

Christoffer Hornborg, leg. psykolog, doktorand i sociologi, Göteborgs universitet och Campus Västervik

Be the First to comment.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *